Idag somnade min farfar in. Det var inte oväntat men på något sätt går det aldrig att riktigt förbereda sig när det väl händer. Det är befriande att han inte behöver ha ont längre och att han inte behöver må dåligt över att inte kunna se eller höra ordentligt.

Jag har alltid varit så imponerad av farfars enorma samling av böcker, minns hur mäktigt hans arbetsrum var i deras förra villa med alla böcker som stod på rad efter rad. På något sätt tror jag att det har varit väldigt avgörande till varför jag läser till historielärare idag. Jag minns hur jag strök med fingret över alla böcker som handlade om historia i farfars bokhyllor och hur han varje gång jag ville låna en bok, öppnade boken och tittade på första sidan för att se om han hade skrivit sitt namn i boken. Stod det hans namn så gick det bra att låna den för då hade han läst den.

Andra starka minnen är de gånger då han körde och hämtade mig om jag var skadad eller hade problem med min diabetes, självklart med farmor bredvid. Jag minns hur de körde och hämtade mig när jag hade fått en spricka i armen och att han samtidigt ville försäkra sig om att jag hade ätit så att jag inte fick lågt blodsocker. En annan gång sov jag över hemma hos farmor och farfar och på kvällen mådde jag väldigt dåligt. Utan att tvekan körde farfar in mig till sjukhuset där det visade sig att jag hade fått maginfluensa. Den där beslutsamheten och den omtanken har jag alltid varit väldigt imponerad över, för även om farfar var väldigt envis så har han alltid brytt sig om oss. För honom har alltid farmor, hans barn, barnbarn och barnbarnsbarn varit viktiga och även om han stred mot hjälplösheten som den försämrade synen och cancern skapade så försökte han alltid att göra sitt bästa och mer går det inte att begära.

När jag åkte in till hospice idag för att ta farväl så kom jag att tänka på kanske ett av mina starkaste barndomsminnen. Jag, min syster och min kusin var hos farmor och farfar och farfar hade sagt till oss att vi skulle åka in till stan för att titta på tågen. Tråkigt tyckte vi men vi hängde såklart med. När vi sitter i bilen börjar farmor och farfar prata om spelfilmen ”Pongo och de 101 dalmatinerna” som hade haft premiär. De frågade oss vad vi trodde om den och jag sa att jag inte trodde den var särskilt bra för att den inte var tecknad. Just då svänger farfar in på parkeringen i närheten av bion (antingen var det Downtown eller så var det Biopalatset). Vi barnbarn inser då att vi ska gå och se ”Pongo och de 101 dalmatinerna” och jag börjar rodna lite. Då skojar farfar lite med mig och säger att ”filmen är nog bättre än att titta på tågen på Malmö Central” och det var den.

Jag vet egentligen inte varför detta minne återkommer så ofta men det var och är väldigt betydelsefullt för mig. Farfar älskade oss alla väldigt mycket och brydde sig om vad vi hittade på. Han blev alltid lika upprörd när någon gjort något dumt mot någon av oss och i hans ögon var vi ofelbara.

Farfar har alltid betytt väldigt mycket för mig och jag vet att han kommer att ha det bra i himlen. Äntligen får han träffa Rossi igen. Jag är säker på att hon har suttit och väntat på honom precis som hon alltid gjorde när de var ute och gick och farfar som gick lite långsammare hamnade en bit efter.

Farfar blev 85 år och var gift i mer än 61 år.

Jag älskar dig farfar, vila nu i frid och ta väl hand om Rossi där uppe =)

Ditt barnbarn,

Daniel

Inte mycket aktivitet här inte, desto mer i verkligheten.

Tror jag har en inlämningsuppgift tills imorgon så jag sitter och jobbar lite på den.

Bara en liten reflektion!

Om Maria Wetterstrand nu är så pass populär som statsministerkandidat, är det då inte ett stort problem att hon enligt Miljöpartiets policy måste avgå 2011?

Tänkte skriva något om Maria Wetterstrand och hennes popularitet som statsministerkandidat men jag orkar inte ikväll… Istället skriver jag vilka typer av regeringskoalitioner jag föredrar efter nästa val (och förhoppningsvis återkommer jag till detta längre fram, det är ju trots allt valår 2010).

1. Folkpartiet med tillräckligt många mandat för att skapa en majoritetsregering bestående av Folkpartiet – Drömscenariot men inte särskilt realistiskt. Det hade varit väldigt bra för Sverige, Europa och världen. Speciellt om vi hade kunnat få in lite mer socialliberala värden.

2. Fp, M och C i en majoritetsregering – En bättre variant av den regering vi har idag, utan Kd som inte riktigt förstått det här med nytt sekel.

Fungerar inte något av de här alternativen så skulle jag kunna tänka mig följande alternativ (märk att jag föredrar stabila majoritetsregeringar framför minoritetsregeringar med passiva stöd)

3. Fp, S, Mp och C i en majoritetsregering – Hade kunnat fungera om vissa känsliga frågor hade kunnat överbryggas. Fp och S står ju en bit ifrån Mp och C (det är skillnad på att säga och mena något) i kärnkraftsfrågan till exempel men jag tror att vissa kompromisser skulle kunna göras där. Tror detta hade kunnat bli ett fungerande socialliberalt alternativ och jag tror att Socialdemokraterna egentligen föredrar det här alternativet framför att regera med Vänsterpartiet som inte alls går att lita på. Som det ser ut idag med hotet från de bruna så är detta ett väldigt realistiskt och mycket givande alternativ. Det skulle verkligen fått igång den svenska partipolitiken igen.

4. Fp, C och Mp med passivt stöd från antingen S eller M. Hade varit väldigt intressant med en sådan här regering men som sagt så föredrar jag majoritetsregeringar över minoritetsregeringar.

Om jag ska gissa vilka realistiska alternativ som finns i september 2010 så tror jag att valet kommer att stå mellan:

En fortsatt alliansregering förutsatt att Kd (tyvärr) inte åker ut.

eller en regering bestående av S, Mp och V förutsatt att det sistnämnda partiet (tyvärr) inte åker ut.

Detta givet att de bruna inte kommer in.

Kommer de bruna in så är det mest sannolika alternativet att vi får en regering bestående av S, Mp, Fp samt C, förutsatt att S kan göra sig av med V. Allt förutsätter att alla nuvarande riksdagspartier tar avstånd från populistiska och verklighetsfrämmande partier.

Oavsett vad så kommer det bli ett väldigt spännande valår.

Generellt så tror jag faktiskt att 2010 kommer att bli ett bättre år än 2009…

Frihet

Frihet

Kom precis hem från en match med P96 i Sporthallen i Svedala. Killarna har verkligen tagit till sig träningen och det märks verkligen att de utvecklas hela tiden. Den här säsongen är enbart för att lära men nästa säsong tror jag det kommer att gå riktigt bra om det fortsätter så här. Känns bra att all träning ger resultat.

Veckan i övrigt har varit väldigt mycket Ystad och det har varit väldigt bra. Det känns verkligen att jag inte är van vid de ”tidiga” morgnarna men på slutet av veckan kom jag in i att gå upp vid 6-tiden och ta tågot 07.07. Blir inga problem när jag väl börjar jobba på riktigt. Känner verkligen att jobba som lärare är helt rätt för mig.

Allt sånt här är ganska obetydligt om man sätter in det i lite större sammanhang. Igår hälsade jag på farfar på det hosipice han ligger på i Malmö. Med cancer i hela kroppen är det inte så mycket som går att göra men med ett så långt liv så tror jag att han är nöjd med vad han åstadkommit.  Att ha två barn, fem barnbarn och två (hittills) barnbarnsbarn är väldigt bra jobbat och jag tror det inte att går att finna något bättre och finare än att ha så många människor som älskar en. Precis som med morfar i september så vet jag inte riktigt hur jag ska känna. Om jag ska gråta eller om jag istället ska fokusera på tacksamheten att ha haft (fortfarande har) en sådan underbar farfar.

Jag antar att det är en blandning av de två men det är inte så lätt att veta och att känna. Det jag med säkerhet vet är att 2009 på sätt och vis blev ganska sorgfyllt även om det har funnit väldigt många fina ljusa stunder så är det något med att förlora människor som har betytt så oerhört mycket. Jag skulle vilja citera min syster som kommenterade allt det här på ett väldigt bra sätt:

”åt helvete med cancer”

Det räcker nu!

Det har varit en väldigt långa vecka, mycket tack vare en väldigt ihållande förkylning som inte är helt avklarad än. Men det har varit en väldigt bra lång vecka också. I onsdags höll jag min första egna lektion och det är oerhört skönt att få det avklarat. Det fanns ingen tid till en massa förberedelser och flashiga powerpoints så det var bara att hoppa in och ta det som det kom och det gick faktiskt förvånansvärt bra. Efteråt kände jag att jag hade kunnat göra det så mycket bättre men just den där känslan av att inte behöva vara orolig längre är borta nu och förhoppningsvis leder det till att jag i framtiden kommer kunna fokusera på att göra riktigt bra lektioner. Just det där att jag efteråt såg flera områden där jag skulle kunna förbättra det (väldigt mycket) är även väldigt positivt. Tror ändå att det där som de försökte lära oss på förra delkursen med att reflektera börjar fungera nu.

Idag skulle vi ha en liten gruppövning där vi skulle prata om en lektion som vi skulle ha planerat. På grund av att jag varit sjuk så missade jag det men tänkte att jag kunde väl skriva ihop något och redovisa även jag. Det blev lite som lektionen i onsdags fast bättre och även om jag i efterhand känner att jag inte borde skojat om att jag läste igenom wikipedia för att få fram fakta så tyckte jag det gick väldigt bra. Jag berättade om hur jag hade fått undervisa i onsdags och vissa av mina medkursare verkade rygga tillbaka lite av att jag fått gå ut sådär handlöst och hållit i en egen lektion på 1,5 timme men jag tycker faktiskt att det nog var det bästa sättet att ta sig an det på. Jag hann inte bli nervös och jag levererade en relativt bra lektion under press vilket verkligen inte är sista gången jag kommer behöva göra det i mitt framtida yrkesliv.

Jag har hittat tron på lärarutbildningen igen och jag ser verkligen fram emot att få komma ut på praktiken och hålla i fler lektioner, bättre lektioner, fantastiska lektioner. Jag har verkligen hittat rätt utbildning, det tog fyra år från att jag tog studenten men det kan inte bli mer rätt än så här =)

Har märkt att det är alldeles för lite politik här i bloggen, får bättre mig på den punkten, världen har ju inte stannat upp. Har dock varken tid eller ork för det idag. Tänkte även skriva om Twilight – serien där jag lyckats dra mig igenom tre böcker men det får bli ett helt eget inlägg istället känner jag och det får det också bli någon annan dag.

Slutligen så har jag äntligen fått min dator tillbaka och dessutom lyckats installera Windows 7, vilket fantastiskt operativsystem!

Sömn nu! Sov gott!

Dags att uppdatera lite här känner jag.

Helgen inleddes med en feber på 38,6 grader. Orolig och något paranoid över att jag hade fått den ”nya influensan” så ringde jag sjukvårdsrådgivningen för att kolla läget. Egentligen surfade jag först runt på diverse sidor på nätet för att säkerställa mig om jag verkligen behövde ringa (är inte särskilt glad över att ringa faktiskt), men när det stod att patienter med endokrinologiska sjukdomar (typ barndiabetes) skulle kontakta vården vid influensaliknande symtom, så gjorde jag det.

Sjuksköterskan som tog emot mitt samtal var helt fantastisk och var väldigt grundlig när hon skulle bedöma hur det stod till med just mitt fall. Gick igenom hur jag skulle ändra min insulindos (vilket jag redan visst men bra ändå att de på sjukvårdsrådgivningen har koll på det) och liknande. Slutligen så försäkrade hon mig om att jag inte hade den ”nya influensan” utan bara en vanlig förkylning vilket kändes väldigt skönt faktiskt, ja inte förkylningen då utan vetskapen om att det bara var en förkylning. Min behandling har bestått i att äta två alvedon fyra gånger per dag vilket har visat sig vara fungerande (jag är fullt medveten om att alvedon bara lindrar symtomen och inte botar förkylningen men det underlättar ju något så oerhört när man har feber). Idag är febern borta och förhoppningsvis är jag helt frisk (så frisk jag kan bli) imorgon. Tror jag aldrig tagit igenom mig en förkylning så här snabbt, måste vara något med det där kvicksilvret jag fick med vaccinationen mot H1N1.

Började min nya delkurs i tisdags och den känns väldigt bra. Kul att lära sig den del av historien som vi inte hade på historia-kurserna i våras, 1900 – talet. Ser riktigt lovande ut och det bästa av allt är att den här delkursen tenteras med en hemtenta, den bästa formen av tenta.

Blir troligen ingen golf den här säsongen. Inget extrajobb över jul och medlemsavgiften på 2900 kr är lite väl saftig, speciellt med tanke på att det är pengar jag lånar av staten för att betala med… Känns inte riktigt realistiskt och även om jag verkligen gillar att spela golf så får jag nog vänta tills jag har en fast inkomst innan jag kan komma igång med det igen. Känns lite jobbigt faktiskt med nya klubbor och allt men de håller tills jag börjar igen någon gång 2012/2013… Det är så många andra utgifter som får prioriteras lite högre just nu, bostadsrätt, bil, ökade pendlingskostnader (lägger ut 400 kr mer än innan på att pendla österut till VFTn varje månad), renovering av badrum osv. Som sagt, det får bli golf lite längre fram när jag har en fast inkomst som inte ska betalas tillbaka till staten. Det är lite som med segelbåten (fast med tanke på hur oerhört skönt det är att slippa måla om båten och att ta upp och sätta ner den som blir det med största sannolikhet aldrig en båt igen).

Annars flyter det på rätt bra rent generellt, förutom att datorn levererades med en defekt mic – kabel som överhettades så att jag var tvungen att skicka den till reparation i Tyskland. OnOff kunde självklart inte hjälpa mig med detta, då det gick på garantin mot fabrikationsfel och inte den garanti de försökte lura på mig som kostade 20% av datorns nyvärde (som jag alltså valde att inte betala för). Vem i sina sinnes fulla bruk betalar en garanti som motsvarar 20% av produktens värde? Det är ju helt bisarrt, den garantin kostar mer än vad min livsförsäkring gör under två år och ändå blev inte självrisken helt eliminerad.  Jag kan i och för sig blivit grundlurad eftersom jag är dum nog att köpa en dator där det krävs en garanti som motsvarar 20 % av datorns nyvärde för att den ska anses vara helförsäkrad. Börjar bli rätt trött på mina datorköp faktiskt. Den företags PC som vi köpte genom farsans jobb kostade x tusen kr (skrämmande mycket) och nu vill de efter tre år och tre utbytta grafikkort att vi ska köpa ut datorn för 3300 kr, inget annat än ett bevis på brist på respekt för sina kunder. Efter att jag har tagit studenten och ska köpa en ny dator så kommer det inte att bli Acer eller Fujitsu – Siemens, lutar mest åt Dell eller HP just nu men det är å andra sidan förhoppningsvis ett par år tills dess att jag behöver byta ut min Acer när den väl är tillbaka från sin sejour i Tyskland.

Nej nu ska jag fortsätta slöa precis som jag gjort hela helgen, en fördel med att vara förkyld.

Idag börjar min kurs i historia, ”Våra svenska 1900 – tal”, ska bli jättekul =) Släktforskning och allt. Blir nog väldigt intensivt men en delkurs där det är hemtenta som gäller brukar alltid vara bra.

Funderar på att läsa ett ytterliggare ämne på halvfart och distans. Vet inte riktigt vilket som passar mitt val av huvudämne (historia) och sidoämne (samhällskunskap). Just nu är jag inne på religion, datakunskap eller geografi men det är inte särskilt lätt att välja känner jag. Får tänka på det där.

Våra svenska 1900 – tal, nu kör vi!

Tenta idag i att skolas till lärare. Väldigt ostrukturerat precis som utbildningen varit hittills. Kursutvärderingen är tydligen på 23 frågor, aldrig varit med om något liknande tidigare. Får se när jag orkar svara på det. Imorgon börjar en ny kurs i alla fall och det kommer bli mycket bättre än vad vi haft nu (utgår jag ifrån). Januari 2012 är ändå inte så långt fram, speciellt inte med tanke på att de 24 veckor jag har kvar på praktiken kommer att bli otroligt givande och kan väl anses vara det som är bäst med den här utbildningen.

Sedan ska datorn åka på reparation. Jag vet inte vad det är men jag har ingen tur när det kommer till datorer. Vem annars lyckas köpa en dator med en felaktigt monterad mic – kabel som överhettas om man lägger handen på handledsstödet under tangentbordet… Otroligt haha.

Avslutningsvis så går det riktigt bra på handbollen nu, tycker vi kan ha en liten positiv avslutning på denna kväll i november.

Helt slut efter en väldigt hektiskt vecka. Sitter och slötittar på Idol, tydligen har de temat ”världens bäsa låt” men misslyckats att ta med världens bästa låt.

Det skulle i och för sig också kunna vara…

…eller möjligtvis…

…sen är ju Norah Jones alltid Norah Jones…

Praktik idag, helt underbart med undervisning! ♥

Jag har verkligen hittat rätt!

Nu behöver det bara bli januari 2012 så att jag kan få komma ut och jobba!

Efter viss tvekan tog jag tåget in till Malmö idag. Visade sig att det förbannade jojo – kortet inte gick att använda på Svedala station så jag gick på tåget och väntade på att behöva förklara varför jag inte hade någon biljett. När konduktören kom så blev jag tillsagd att vänta på honom framme vid tåget när vi kom till Malmö C för han kunde inte ta betalt på tåget. Relativt stressad (fantastisk för blodtrycket) gick vi tillsammans och skrev ut en biljett som han kunde riva. Skånetrafikens j-vla biljettautomater har fortfarande det där irriterande Windows-ljudet så fort man gör något och där stod vi och skulle fixa en biljett för en resa jag redan rest. Konduktören förstod inte varför jag inte köpte barnbiljett och något ställd fick jag förklara att jag faktiskt var vuxen… Fem minuter senare var min Svedala – Malmö – biljett köpt (i Malmö), jag fick ut den och han tog och rev sönder den. Helt fantastisk vilken nitiskhet och förkärlek till jobbet… Strålande jobbat Skånetrafiken, bravo!

Var väldigt tveksam till att gå på kursavslutningen, kände på mig att det inte skulle ge något i samma anda som i princip all annan så kallad ”utbildning” hittills den här terminen. Det visade sig att jag hade rätt för även om det stod på schemat att vi skulle ha någon form av kursavslutning så när jag tog mig till lärarhögskolan uppdagades det att det trots allt inte var någon föreläsning, surprise!

Min stilla undran är om lärarhögskolan i Malmö lika gärna kunde skriva ut ett papper om min preliminära lärarbehörighet så kan jag gå ut och jobba med någon form av lärlingslön tills januari 2012 då jag får riktig lärarbehörighet. Det bedrivs ju ingen undervisning på lärarhögskolan i Malmö och då hade det kanske varit bättre att få mer av den undervisning som vi (tack gode gud) får på praktiken.

Malmö högskola visar på en oerhörd brist på respekt i sitt sätt att agera mot oss studenter.

Vilken dag!